Dagen började med att jag följde med svenskarna in till Theranova. Det är ett ställe där man gör proteser och andra hjälpmedel. De startade 2002 och har sen dess hjälpt 2000 personer till ett drägligare liv. Han vi träffade där var från sydafrika , var ortopedtekniker han hette Jakko. Han berättade för oss om några speciella fall som de har hjälpt bland annat en kille som levde på soptippen. Han och hans bror hoppade ner i en sopbil för att först komma åt maten, men det råkade bli något fel på bilen så en bom ( eller något sånt) föll ner över dem. Brorsan dog men denna grabben förlorade " bara" ena armen. Till honom gjorde dom en hel arm och fäste den i nerver på bröstet så att han kan röra armen åt alla håll, precis som man ska. Fantastiskt att de fungerar. Jakko sa att i vissa fall betalar personerna själv sina proteser och det arbetet annars letar man upp någon som kan sponsra dem. Det är inte så lätt att hitta sponsorer, men de lyckas i många fall. Jakko sa att det inte ens går att beskriva hur det känns när man har gett en person tillbaka sin rörlighet. Det glödde ur ögonen på honom när han sa det, det syntes verkligen att han brinner för dessa människor. Han har inte ensam som jobbar utan det är även många rumäner som jobbar. Hela poängen med allt som Caminul Felix gör är att det så småningom kan tas över av lokala befolkningen, finns en övertygelse om att de kan göra jobbet bättre än någon som kommer utifrån.
Även om inte theranova drivs av Caminul Felix så jobbar de nära varandra. Huset bredvid Theranova är huset Caminul felix Tonårshus. Dit de flyttar när det ska börja studera inne i stan och inte längre kan bo hemma i byn. De får hyra en lägenhet/rum lite billigare än vanligt. Caminual felix fungerar ju som vilken familj som helst. Man har en mamma o pappa bor i ett hus har syskon och flyttar hemifrån när man blir stor. Skillnaden är väl att man inte har 3 syskon utan 10 eller fler. Vissa kan till och med vara biologiska syskon. Kommer skriva mer om detta någon annan dag då jag tagit reda på mer.
Efter Theranova skulle svenskarna iväg på ett annat håll och jag kände inte riktigt för att följa med. Jag vill hem och läsa boken om Caminul felix. Så jag fick skjuts av Lisa Egerbo ( en av dem som driver detta och är från Sverige) Fixade även mitt visakort så nu har jag pengar. Det var bara en inställning på nätet som jag rättade till igårkväll. När jag kom tillbaka så tittade jag in på Sun flowers disigne, ett annat projekt som finns här. Jag kommer vara en del med dem under kommande dagar. Det är ett projekt som handlar om sömnad, de syr saker som de sedan säljer. De kommer att åka till Sverige på en säljningsturné om någon vecka och hålla till i Göteborg. Så göteborgare passa på att handla sakerna är fruktasvärt fina. Jag vet att de kommer vara på styrsö den 29 november på kvällen i någon kyrka. Så dit ska jag för då har jag kommit hem. Ska bara se om jag kan ta mig dit på något smidigt sätt.
Efter detta så började jag läsa boken. Väldigt intressant att veta mer om historian bakom detta. Och hur saker på politisk nivå har spelat roll. Vid 18tiden kom Mircea och vi pratade lite om vad jag kunde göra mer på dagarna. Han skulle följa med mig till några familjer imorgon och presentera mig så att jag kan vara med dem. Han visade mig även ett projekt som va typ träslöjd, de hade ett gäng barn där på kvällarna. Dit skulle jag gå på måndag och tisdag sedan åker det också till Sverige. När svenskarna kom hem visade det sig att de skulle förbi en av familjerna så jag följde med. Efter att en av svenskarna hade gett bort lite kläder så satte jag mig på golvet med barnen och det drog genast fram massa spel som vi skulle spela. Väldigt spännande att försöka först monopol regler på Rumänska.. men det är nästan som svenska eller så spelade dom bara nån fusk variant. Men helt plötsligt så bytte vi och spelade fika det gick bättre. Dessa barn var väldigt varma och tillmötesgående. Drog med mig och pratade med mig. De äldre använde den engelskan de kunde för att prata med mig. Jag försökte lära mig att räkna. Låter lite som på spanska. Hoppas att det sätter sig. Får väl leka skola med dom någon gång så kanske det sätter sig. Jag blev kvar där över kvällsmaten, väldigt trevligt. Alla rumäner är väldigt välkomnade och snälla. Ska nog besöka denna familjen mer, just nu har det lite jobbigt för en av barnen ligger på sjukhus. Men hon skulle eventuellt få komma hem imorgon. Fick även se en bit av hur tröttande det kan bli att ha 12 barn hemma. Pappan såg helt slut ut, han berättade för oss att han och hans fru knappt får någon tid tillsammans. Trots att det i huset finns andra som hjälper till. Kan tänka mig att när man har tagit på sig att vara föräldrar är det lätt att man vill göra allt, finnas överallt, men det är också viktigt att få vara själv, och tillsammans med sin partner. Det är alltså inte en dans på rosor hela tiden. Som sagt ett vanligt familjeliv, med allt vad det innebär. Just det jag provade någon gratäng under kvällsmaten, vet inte riktigt var det var men det var väldigt gott!
Har fått så många fina intryck idag och barnen är helt under bara. En av pojkarna i denna familjen påminde om den lilla killen i församlingen i Bolivia. Han pratade massor men ingen förstod va han sa. Oj! du vet va söt han var. Blev helt sold, skulle kunna ta med honom hem. Men han har ju redan ett hem här nere. Det är fascinerade att se detta arbete. Det lyckas verkligen skapa ett hem för dessa barn! Helt underbart. Snacka om från gatsten till ädelsten. Tänk så många barn som blir räddade bara för att man ger dem en mamma och pappa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar