Torsdag fredag Lördag

OJ nu va det ett tag sen jag skrev. Så va har jag gjort dessa dagar, jo mest tagit det lugnt efter resan. Torsdagskvällen var vi på ett möte i Ticti Northe eftersom det va så länge sedan vi va där. Fredag hade vi som vanligt ett boksamtal med Sverigeteamet men det funkade inte så bra eftersom vårat internet la av. Resten av fredagen hände det inte så mycket, jag pluggade skrev en bokrapport och lite sådant.

Och idag har vi varit på kyrkogården med FANICA, den grabben jag busade med förra gången kallade mig för mamma. Det var gulligt, hehe så jag har en son på typ 9år, det var även en tjej som kallade mig mamma. Så nu har jag två barn. Hur i hela världen gick det till??

Resan till Villa Montes

Tisdags morgonen den 17/11 klämde vi in oss 8 personer i en bil för fem. Vi satt alltså tre i bagageutrymmet och trängdes med väskorna. Första etappen av resan var det 8 timmarna till Santa Crus. Det gick bra och vägarna var fina, det som var jobbigt var värmen. För när vi hade kört överbergen kom vi som in i en annan del av Bolivia och där var det mycket mer kladdig värme, vi fick reda på att den värmen där inte var något mot den som skulle vara i Villa montes! När vi kom fram till Santa Cruse så tog det ett tag innan vi hittade ett Hotell, det rummet jag och Hanna fick var ett spegel rum. Det var speglar på alla väggarna från golv till tak och dessutom i taket ovanför sängen. Väldigt roligt.

Vi åkte vidare söder ut under onsdagen. Men denna dagen var vägarna inte lika bra eftersom vi åkte på grusvägar för att hälsa på i några byar. En by där vi hälsade på så bad vi med församlingen där och det var en häftig bön. Alla som var där inne bad högt och de flesta var ungdomar, jag har aldrig hört så många ungdomar be så intensivt någon gång. Vi fortsatte våran resa målet för dagen var Charugva där vi va och besökte ett internat på kvällen och sov på ett lite mer skabbigt hotell. Där var det sjukt varmt, jag svettades hela natten för vi hade ingen fläkt på vårat rum.

Vi åkte vidare på grusvägar under torsdagen. Det var värre vägar än dagen innan, vilket resulterade i en rejält stukad tumme. Vi kom fram till värmen i Villa Montes, helt sjukt det är verkligen klibbigt tur att det var AC i huset där vi skulle bo. Vi bodde i en missionärs gamla hus. Det var häftigt med AC i huset för det gjorde att när termometern stod på 28 grader då kändes det kallt, men så fort man klev utanför huset så svettades man överallt, jag menar verkligen överallt. Vi var tvungna att städa huset för det var ingen som hade bott där på länge men när vi öppnade ett skåp där det fans lakan var det två stora myrbon där inne. Jag lovar er myrorna var stora som hästmyran i Sverige. Men jag hade kul när jag damsög upp dem. På kvällen var vi ute i en indian by på ett litet spontant möte. Det var intressant för vissa av personerna pratade bara indian språket Wetnamek( eller nått i den stilen) så det tolkades från det språket till spanska och från spanska till svenska i mitt huvud. Ganska komiskt.

Fredagen var en omvälvande dag, med en resa övergränsen till Argentina bara för att få 90 nya dagar i vårat visum. Men vi fick inte det eftersom vi inte hade varit i Bolivia i 90 dagar exakt. Så efter ett förhör och lite strul så fick vi 24 dagar men det va det 24 återstående dagarna av det första 90, nu måste vi iaf ut ur landet den 14 december. Men vi ska nog lösa det i Cochabamba. Så när vi väl var tillbaka i Villa Montes efter turen till Argentina så tog vi det bara lugnt, fixade något att äta. Men när vi som bäst sitter där och tar det lugnt så rusar granpojken, Simel 17 år in i huset och ber att få prata med Pablo. Strax där efter kommer det en kvinna in i huset som gråter och frågar om hon kan få låna telefonen för att det har hänt en olycka på internatet. Simel går ut och kommer tillbaka med sina systrar som gråter och frågar om det kan vara hos oss för han inte kan vara barnvakt åt dem för att hans bror va med i olyckan och måste köras till sjukhuset. Så där står vi ,och vet knapp någonting eftersom han har pratat så fort på spanska, med tre tjejer en på 4, en på 12 och en på 15 uppskattningsvis. Så jag och Therese tar fram våra BF kunskaper och börjar leka med de yngre barnen, den äldre flickan följer med Simel till sjukhuset. Tydligen så har deras bror och en av grabbarna som bor på internatet fått ström igenom sig, Simels bror var medvetslös och den andra grabben hade dött på en gång. Så senare på kvällen bad vi för Simels bror och för alla inblandade i denna tragiska olycka. Små tjejerna skulle sova hos oss så vi fick sova 4 i en dubbelsäng istället för tre. Under natten kommer Simel in o ber för sina systrar och senare kommer mamman och hämtar dem. Vilken dag! Dessutom hade Ruth blivit sjuk, troligen på grund av något vi ätit.

Lördagen var vi bara i Villa Montes, bliv lite strul och miss i kommunikationen när jag, marina och Therese gick på internetcafé. Det slutade med att Pablo och Ruth som var väldigt oroliga kom och hämtade oss. Men vi stod på oss och sa att det var bådas fel. Visst vi hade gått själva ( en och en) för att det inte fanns tre datorer på ett internetcafé men och andra sidan hade inte Pablo eller Ruth sagt att vi var tvungna att säga till hur länge vi skulle vara borta. Drygt, jag var väldigt arg, var jobbigt för jag kunde ju inte uttrycka mig på spanska, eller på svenska heller när jag är så arg ( som många av er vet). Men ja det löste sig blev ju inte så att vi bjöd Simel på middag utan fruksallad, men det gick bra. Pablo förlät oss på en gång Ruth däremot var sur ett tag, kanske för att hon insåg att hon sårat oss men men sånt händer. Jag förstår inte hur det kan leva med en konstant oro för att något ska hända.

söndagen vakande vi tidigt och städade hela huset, gick i väg på till kyrkan bara för att upptäcka att mötet hade börjat 8 istället för 10 pga värmen. Så det blev inget möte dessutom så kunde vi inte åka på en gång eftersom Pablo lyckats låsa in bilnyckeln i bilen. Men efter lunch så kom det en som hjälpte oss att öppna bilen. Så vi kunde sätta fart mot Santa Cruse igen. Vilken befrielse.

Vi sov på ett hotell nära den gatan där alla prostituerade går s Ruth och Pablo var oroliga för oss och sa att vi skulle låsa in oss på rummen och dra för gardinerna. Måndagen spänderade vi med shopping och slöande i Santa Cruse, allt var dyrare där än i Cochabamba. Tisdagen gick vi upp vid 5.00 för att åka de 8 timmarna till cochabamba. Vi kom faktiskt i väg vid 5.30 som det var sagt. Vi bara åkte, satt o trängdes och lyssnade på musik i bilen. Denna resan gick väl förhållande vis bra såg en olycka med en motorcykel och en lastbil eller inte själva olyckan men efter att det hänt. Det var en motorcykel som låg inklämd under lastbilen och det låg en död kille en bit bort från MC:n men fortfarande under lastbilen. Han hade dött, inte så konstigt för det har inga som helst skydd när det kör MC här, inte ens hjälm, kanske har sett 4 med hjälm hittils.

Väl framme i Cbba jublade vi! Så gött att komma till ett ställe man känner till. Slöade under kvällen, tvättade och städade. Så gött att inte behöva sitta i den där bilen något mer. Nu är det onsdag och vi har blivit lediga så jag ska bara ta det lugnt skriva lite rapporter och plugga lite.

Sista bloggen innan resan till Villa Montes

Så nu va det måndag igen, veckorna går fort och det kommer det fortsätta att göra. Idag har vi bara fixat inför resan till Villa Montes som vi ska göra imorgon. Så jag kommer vara borta lite över en vecka så det blir inte så mycket bloggande på den tiden tyvärr, ni får hålla ut till jag kommer tillbaka nästa vecka på onsdag, ( om jag orkar skriva då)Men hur som helst så ser jag på sätt och vis fram emot resan ska bli kul o göra något tillsammans med det andra. Samtidigt så kommer det bli jobbigt för jag trivs på centret trots skitsnacket. Det är alltså med blandade känslor jag lämnar Cbba( cochabamba). Men så är det. Helt galet när vi kommer tillbaka från Villa montes så är denna månaden slut jag som tyckte att det började nyss. Galet var tar all tid vägen! Helt sjukt! Snart december! Det är inte klokt! Fick en sväng av julkänsla idag när det va imma på köksfönstret o vi ritade en adventsljusstake där. Hmm kommer inte bli någon jul i år, det är ju ingen snö och hmm ja. Men men man över lever det också. Jul är ändå inte det samma som när man var liten så man kan ju ändå göra nått vettigt av den dagen, som att åka och göra sociala projekt eller något annat trevligt. Det är iaf vad jag och Hanna funderar på att göra, de andra tjejerna sticker till Peru men vi är kvar här i CBBA över lovet, nog pratat om det! Nu ska jag sova så jag orkar resan imorgon, kommer sova i bilen också.

Fredag, Lördag och Söndag

Oj jag har visst inte skrivit på ett tag nu och det har sina anledningar. Har varit uppe länge varje kväll nu i tre dagar. Så jag får göra en resumé av det som hänt. Få se nu va hände i fredags? Jo under dagen tog vi det bara lugnt men sedan på kvällen var vi på en konsert på stadion. Det var Los Karkas som spelade, det är ett band från Bolivia som spelar typisk boliviansk musik. Rätt ok, de var grymma på gitarr och panflöjt ( den du Nathalie!) Vi väntade i 3 timmar på att konserten skulle börja men när den väl började så va det sjukt coolt att se hur folket sjöng med, en rätt cool känsla faktiskt!

Så lördag. Jobbade med FANICA på kyrkogården, det var som vanligt. Eller ja en kul sak som hände va att jag busade med en av pojkarna så det slutade med att jag satt med han i knät och vaggade honom som en baby. Denna grabb är typ 9 år och har ganska mycket problem hemma, blir slagen och så. Det märks på honom för han kräver väldigt mycket uppmärksamhet. Men det kändes bra att få ge lite kärlek till honom. Ta tid speciellt för honom. Ja dagen rullade på och på kvällen följde jag med vår granne Daniel till en ungdomssamling (samma kyrka som förra veckan). Det var bra, lika mycket drag som sist. Ja, efter ganska långt och seriöst snack med Daniel så gick jag och la mig.

Så Söndag: Va på ett möte i Ticti Norte, idag var det faktiskt väldigt drygt men så är det ibland. Va väldigt tomt utan pastorsparet, men de är bortresta denna helgen. Resten av dagen tog jag det bara lugnt, denna veckan har varit lite jobbig med allt skitsnack och sånt. På kvällen for vi ett gäng på Bio det var roligt såg den nya filmen 2012. Se värld faktiskt även om det va väldigt många klassiska scener. Men men.

Libre!!

Ja.. torsdag ljuvliga torsdag..:) mm vi drog iväg till canchan idag köpte lite allt möjligt det var nice. Finns jättebilliga underkläder där.. alltid bra!! Nån som vill ha nått? hehe nä skämt åt sida sen har jag inte gjort så mycket mer. Har varit varmt idag så jag har mest varit inomhus. Läst och pratat med Sverige. Ja helt enkelt tagit det lugnt just ja jag har faktiskt pluggat också.

Det hjälsamma folket

Dagen började med smärtor i magen, vilket jag börjar bli ganska van vid nu. Men hur som helst så kunde jag inte vara med på pastorsmötet vi skulle ha, vilket resulterade i att nästan alla kom springande till mig sen o frågade hur det va. Detta är ganska irriterande för jag klarar mig bra själv. Men hur som helst så har jag fått medicin nu och ska egentligen lämna in ett prov för att kolla om jag har amöbor. Men jag har inte gjort provet än, däremot fick jag piller som jag skulle ta när jag har ont, och det var rosa. Hmm detta landet gillar starka färger nu har jag ätit både blå och Gula piller och nu dessa rosa. Fast dom har jag inte tagit än för jag har inte ont i magen nu.

Så förutom att jag irriterade mig på att alla brydde sig så mycket så har jag hunnit med FANICA idag. Vi besökte familjer, som vanligt var det en familj vi inte hittade, lite tråkigt men vi lämnade matkorgen till en annan familj istället.

Måndag och Tisdag

Ja så har vi varit med om det första internetavbrottet här. Hela nätet stängdes av under måndagen för att folk inte hade betalat räkningen. Det gick att leva utan det.. hehe även om vi har vant oss vid att sitta vid datorn o ha fri tillgång till det. Ja va hände annars under måndagen,jo jag och Marina och Daniel pratade om skitsnacket som har gått om oss tre. I detta landet är det så att det blir väldigt lätt rykten så eftersom jag har varit ensam med Daniel så har folk trott att vi har varit mer än vänner, även han o Marina har haft sådan rykten om sig. Men under måndagen pratade vi och bad för det. Hoppas det slutar gå rykten.

Så idag är det tisdag jag och Hanna jobbade med FANICA. Vi fick plasta in olika planscher som det använder när det undervisar barnen på gatan. Det var roligt kändes som man var tillbaka på Luspengymnasiet igen:)Jag har även pluggat lite inte så mycket som jag borde men ändå. På kvällen var vi på möte i Ticti Norte där jag och Hanna läste varsin bibelvers. Det gick ganska bra, men jag tycker verkligen inte om att läsa högt så jag stakade mig lite. Men folket ropade amen efteråt så det var ju bra! Men nu är det sent o för att orka med pastorsmötet vi ska ha imorgon så ska jag sova nu.

Ledig söndag!

Ja va ska man säga, trots att jag var ledig följde jag med vår granne Daniel till hans kyrka. Det var roligt, ytterliggare en kyrka med mycket fart och mycket sång. En dela av mötesdeltagarna hade flaggor att vifta med under lovsången. Det var coolt! Här är man verkligen mötesDELTAGARE inte mötesåskådare. Det är bra.

Resten av dagen slöade jag vid min dator, det var skönt att prata med Sverige, tack vare datorn så känns inte Sverige så långt bort. Men jag saknar folket där hemma, speciellt en viss göteborgare :) tur att man har datorn då säger jag ju bara:)

Fredag o Lördag

"Fredag gör vi ingenting ingenting lördag går vi mest om kring mest omkring!" ja det där är en sång.. hmm men den stämmer rätt bra. för igår ( fredag) gjorde vi inget. Men idag har varit en händelseriksdag. Va med FANICA på kyrkogården, trots vår lediga helg. Men på nått sätt va det tur att vi åkte dit för det hände ganska mycket där. En av det äldre tjejerna som jobbar på kyrkogården kom för att göra dagens uppgift, det syntes på henne att hon var sjuk, hon haltade fram och höll sig för magen. En av de som jobbar med FANICA frågade henne vad som hänt och hon berättade att hon inte kunde sluta blöda från underlivet. Detta slutade med att vi följde med henne till gynekologen, där sa det att hon var tvungen att opereras annars skulle hon inte överleva. Så vi följde med henne till det stora sjukhuset där hon undersöktes igen. Tydligen hade hon inre blödningar pga en olika med cykeln eller att hon hade gjort abort själv. När vi frågade va operationen skulle kosta så va det ca tusen kronor och FANICA berättade att det inte fanns några pengar att betala med. Så jag tänker på en gång att jag skulle ringa hem till min församling och kolla om det kunde ge pengar för detta. Men när jag väl fick tag i pappa visade det sig att församlingen hemma redan hade samlat in 1500 kr. Det var nämligen så att de hade haft ett café möte ikväll ( lördag) där det hade samlat in pengar till FANICA. Helt utan att veta om behoven. Vilket bönesvar!! Nu ska vi bara få tag på Ruth så hon får pengarna!

Ja under eftermiddagen gjorde jag inte så mycket hade vattenkrig med våran granne Daniel och på kvällen följde jag och Hanna med honom på ett ungdomsmöte i en kyrka i närheten. Det var världens fart i den kyrkan, många lovsånger man kände igen. Hel häftigt!

Slapp dag!

Diá Libre! vilket innebar att vi inte gjorde något alls. Tog det lugnt pratade i telefon med vänner i Sverige, det var roligt och det känns bra att det bara kostar 80 öre i minuten att ringa hem. På kvällen for jag ut på en restaurang med Marina, Daniel och hans bror. Det var roligt vi satt o spelade kort där och bara pratade. Vi gick hela vägen hem, det var inte så långt. En skön ledig dag helt enkelt!

Heldag med FANICA

Idag har jag och Hanna varit med FANICA hela dagen, men vi lämnade inte centret för det var kontorsjobb. FANICA ska ha någon form av marknad nu till helgen så vi hjälpte dem med att prismärka varor som jag tror att folk hade gett dem. Det var allt ifrån nallar till kläder. Så vi fixade i ordning nallarna så det såg lite finare ut och prismärkte dem. Det var roligt att jobba så, trevligt vi satt och pratade och skrattade.

Resten av dagen så slappade jag bara spelade lite spel men Hanna och Daniel på kvällen. Det var roligt börjar kännas som på Dalkarlså när man spelar spel hela tiden men jag saknar folk från den skolan, tur att Hanna är med iaf.

Möte med handledarna och pasoterna

Idag väntade vi hela dagen på att få ha ett möte med våra handledare och pastorerna. Det skulle ha börjat kl 15 men det blev inte för än halv 17.. typiskt bolivia. Här kommer alla sent så en halvtimme blir en timme osv. Men det är lite charmigt, men det kan vara ganska irriterande om man vill hitta på något annat. Men man kommer in i det hoppas bara man inte tar med den traditionen hem. På ett sätt är det alldeles för stressigt i Sverige vi är alldeles för punktliga, det är man verkligen inte här.

Bara som en sådan sak att i kyrkan spelar tiden ingen roll så länge ett möte är bra. Men i Sverige är vi väldigt tidsbundna. Det är synd på ett sätt. En balans vore inte fel.

Inviginignshelg i Ticti Norte

Denna helgen har jag och Hanna vart i Ticti Norte nästan hela tiden för att det har varit invigning av den nya kyrkan. Det började med att vi i lördags kom dit vid kvart i fyra för att dekorera kyrkan efter det var det middag vid sjutiden. Då hade det kommit ganska mycket folk så vi bad tillsammans innan själva invigningsceremonin ägde rum. Vi invigde kyrkan genom att klippa ett band som satt för ingången. När det var gjort började ett 5 timmars långt möte med massa sång och två predikningar, efter det så var det några andra församlingar som skulle visa sitt bidrag så vi hörde samma sånger säkert 5 gånger den kvällen. Intressant att människor här aldrig vill sluta sjunga.

Söndagen var även den en heldag i Ticti..Som började med ett 3 timmar långt möte. Efter det var det lunch och då åt vi lama kött och några mystiska svarta klumpar som såg ut som grill kol. Det visade sig vara potatis som inte hade något vatten i sig. Mystiskt! Vid halv fyratiden drog det igång en kampanj för barn, som ett jättestort barnmöte. Det var roligt, det var en grupp som kom till vår kyrka som hade hand om det. Så det hade lite teater saker för sig, längtade nästan hem till Storuman där vi brukar ha något liknade just denna helgen som kallas för Änglafest.

Egentligen var det tänkt att det skulle ha varit ett möte på kvällen också men det var ingen som orkade det. Så vid 18tiden avslutade vi hela helgen med nattvard. Det var annorlunda mot Sverige på så vis att man fick en bit bröd i handen och en lite egen kopp o så åt alla brödet samtidigt sen pratade han som ledde det hela en snabbis och sen drack alla vinet. Fast innan vi fick brödet och vinet ( som inte var vin utan någon annan dricka) så läste de samma ställe i bibeln som vi brukar göra. Det var intressant att dela nattvarden här ute, det var första gången. Hoppas det blir fler gånger.

Under måndagen( idag) har vi bara tagit det lungt. var skönt med en dag utan att ha något planerat efter en sådan lång helg.