Första mötet i Ticte Norte

Dagen började som vanligt med spanska lektioner. Gick ganska bra. Efter siestan åkte vi med Pablo och köpte mobiltelefoner. Jag och Hanna var ganska stressade för vi skulle träffa våran pastor Samuel kl 18.00 och vi var på telefonaffären kl 17.00. Och allt tar mycket längre tid här än i Sverige. Men när vi kom tillbaka till centret så väntade Samuel på oss. Så vi slängde ihop lite grejer och for iväg på kvällens äventyr.

Jag och Hanna på ett möte med bara spansktalande människor, vi kan ingen spanska. Men Samuel är väldigt förstående och försöker förklara hur man menar när vi inte fattar ett ord av va han säger. Han använder väldigt få ord när han pratar med oss och han pratar sagt. Jag kommer att trivas med honom, han är dessutom lite skämtsam. När vi hade gått en stund tog vi buss 36 hela vägen fram till kyrkan. Där satt vi och pratade med Samuel, eller ursäkta försökte prata med Samuel. Det var roligt för ibland blev det pinsamt tyst. När mötet väl började så gick det bättre för då behövde viinte koncentrera oss på va folk sa direkt till oss. Predikan för kvällen utgick från Lukas evangelium 13:22 och några verser framåt om den trånga porten. Det va typ vad jag förstod av de han sa, för det kunde jag själv läsa mig till i bibeln. Resten av predikan gick så fort så den hängde jag inte med på. Just det jag har kommit på en skillnad till mellan svenska kyrkor och bolivianska, så fort man ber eller läser ur bibeln så ställer sig hela församlingen upp. Detta är ganska ovant men man kommer in i det. När mötet väl var slut så gick vi ut ur kyrkan och hade ingen aning om hur vi skulle ta oss hem. Men så kom Samuels fru och sa åt oss att hoppa in i en bil och så trängde vi in oss ett stort gäng i en bil. Det visade sig att de körde hem oss. Så nu sitter vi här trötta men glada. Hela denna kvällen har jag tänkt att " ja det är tur att man tror på en Gud som är med en hela tiden, man får helt enkelt lite på att han är med! " Och det är han det är så fantastiskt för jag har inte varit orolig en enda gång för hur vi ska ta oss till ett ställer eller hem från ett ställe. Det löser sig alltid på något sätt, detta kommer vara något jag kommer ha nytta av sen och en av det erfarenheterna som jag tar med hem till Sverige.